Allmänhetens attityder till bedrägerier i Sverige

Bedrägeri är en av de vanligaste brottskategorierna i Sverige. Bedrägeribrott skiljer sig inte bara åt i hur de genomförs, utan också i vilka relationer som uppstår mellan gärningspersoner och brottsoffer. 

Kortbedrägerier, nätfiske, telefon- och sms-bedrägerier samt bedrägerier i samband med internetannonser är i regel opersonliga och transaktionsbaserade. Romansbedrägerier bygger däremot på att en till synes intim relation skapas och att tillit gradvis utvecklas i syfte att utnyttja en person ekonomiskt. Dessa skillnader kan påverka hur allmänheten bedömer brotten och de personer som utsätts.

Projektet undersöker om interpersonella och opersonliga former av bedrägeri bedöms olika när det gäller brottets allvarlighetsgrad och det ansvar som tillskrivs brottsoffret. Det undersöker också allmänhetens stöd för olika åtgärder vid romansbedrägerier, såsom straff, ekonomisk ersättning, psykologiskt stöd och försäkringsersättning.

Projektperiod: 2026–2028
Forskare: Isabelle Johansson (projektledare) och Sophia Yakhlef
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
Datainsamling: Comparative Research Center Sweden (CORS) och SOM-institutet
Finansiering: Datainsamlingen finansieras av Vetenskapsrådet genom CORS
Forskningsdesign: Panelundersökning i tre vågor med datainsamling via pappers- och webbenkäter

Allmänhetens syn på bedrägerier formas av mer än ekonomiska förluster och juridiska definitioner. Den påverkas också av moraliska föreställningar om tillit, sårbarhet, ansvar och hur brottsoffer förväntas agera. Personer som anses vara delvis ansvariga för sin egen utsatthet kan möta stigmatisering, få mindre erkännande som brottsoffer eller bli mindre benägna att polisanmäla och söka stöd.

Allmänhetens uppfattningar kan även påverka stödet för straffrättsliga åtgärder, krav på ekonomisk ersättning från gärningspersonen, psykologiskt stöd, försäkringsersättning och andra samhälleliga insatser för personer som utsatts för bedrägeri.

Projektet ger också ett metodologiskt bidrag genom att följa samma personer över tid. På så vis kan projektet undersöka förändringar inom individer och analysera om förändrade attityder sammanfaller med egna erfarenheter av bedrägeri eller med att frågan får ökad uppmärksamhet i samhället.

Projektet är ett av fem samhällsvetenskapliga forskningsprojekt som valts ut för att delta i CORS treårspanel. Panelen följer årligen 7 000 slumpmässigt utvalda personer från hela Sverige mellan 2026 och 2028.

Datainsamlingen genomförs med både pappersenkäter och webbenkäter. Eftersom samma personer svarar på frågor under tre år i följd kan projektet studera förändringar inom individer, i stället för att enbart jämföra olika grupper vid en enskild tidpunkt.

Deltagarna väljs ut och kontaktas genom CORS treårspanel. Det går inte att anmäla sig till undersökningen via den här webbplatsen.

Tidsplan

2026: Utveckling och implementering av enkätfrågor och mätinstrument
2027: Analys av förändringar inom individer och skillnader mellan grupper
2028: Longitudinell analys och spridning av resultat